• Miljöåtervinning

projekt miljöåtervinning

Mål:  Utveckling av mottagningsanläggning och system för återvinning av nät och plast

Fiskareföreningen Norden är en fiskarägd förening på Smögen med nybyggda lokaler som fungerar som ett utvecklingscenter för selektiva redskap till framförallt det kustnära fisket och har också en stor verksamhet som miljöstation för mottagning av uttjänta fiskredskap, upphittade nät från havet samt plaster från havet.

  • Vi utvecklar verksamheten för att nå en hållbar hantering beträffande återvinning.

Det som behövs, är för det första, ett insamlingssystem som fungerar och är en attraktiv möjlighet för fiskarna.

Det får inte vara som idag att det är enklast och billigast att använda den ”soptunna” som man använt i många år – nämligen Havet.

Idag hittar man rester av plaster på så avlägsna platser som t.ex. Svalbard.

Ett av problemen med plasterna är att de bryts ner mekaniskt i mindre och mindre delar, men de försvinner inte, vilket medför att de kommer in i fiskar och andra djur. Plasterna bryts inte ner utan dödar i slutändan djuren. Vi riskerar även att plasterna kommer in i människoföda från havet.

Plasterna bryts inte ner i havet på grund av det är för lite solljus och för låg temperatur i havet. Detta gör att även komposterbara plaster inte bryts ner.
  • Norden utvidgar miljöåtervinningen.

Kommunen har ett ansvar i att upprätta denna typ av logistik för materialåtervinning och Norden har genom försök visat att kan hjälpa kommunen i genomförandet av detta.

I Nordens planering ingår bl.-a. nedanstående aktiviteter:
  1. Lokaler för hantering av återvinningsmaterial anordnas.
  2. Hanteringsutrustning som truckar, pallar, storsäck m.m.
  3. Arbete i form av hantering och ”när-logistik”
  4. Containers för mottagning av material som kan återvinnas.
  5. Sortering av material.
  6. Transporter till material återvinning och återbruk.
  • Hur åstadkommes detta?

Ett attraktivt insamlingssystem behöver inrättas.
Insamlingssystemet skall vara:
Tillgängligt för alla brukare, men inte för allmänheten.
En form av källsortering gör återvinningen mer miljömässigt bättre.
Produktionsspill skall inte blandas med förbrukade smutsiga fiskredskap.
Plastsorter delas upp där det är tydligt vilket material som det handlar om. För fiskredskap är det t.ex bra om man kan dela på polypropen, polyeten och nylon.
Metallerna kan man samla in och skicka till traditionell metallåtervinning (skrot)
Koppar har ett bra återvinningsvärde, men blandat med t.ex. nät blir det farligt avfall.
  • Hur skall materialen hanteras, mellanlagras

Det vanligaste sättet att samla och transportera återvinningsmaterial är att använda olika former av container med ”tak”. Detta är en lämplig metod när insamlingen sker utomhus, där materialet behöver skyddas från väder och vind (så att det t.ex. inte blåser omkring).

Vid insamling i t.ex. en hamn är det dessutom viktigt att allmänheten inte får tillgång till containern som allmän ”skräpcontainer”. Containern behöver därför förses med lås alternativt att den står under uppsikt och bara är tillgänglig under dagtid.

Ett alternativt sätt som verkar fungera bra för insamling och hantering inomhus är att samla materialet i storsäckar som står på en standardpall. Fördelen med detta sätt är att olika fraktioner lätt kan flyttas omkring och de tar mycket mindre yta i anspråk än en container. Man kan då också skicka iväg olika material/fraktioner på en och samma bil, när det skall transporteras till en återvinningsanläggning. Återvinningsföretag tjänar pengar på uthyrning av container och föredrar naturligtvis detta som ”logistiksystem”. Vår erfarenhet från testverksamheten är att vi gärna ifrågasätter, för att hitta effektivare hantering i alla led.

ett rent hav - vår framtid

bohuslän, slutstation för skräpströmmar

Att just Bohuskusten får ta emot så mycket skräp beror på strömmar.

– Mycket skräp kommer från den Jutska strömmen, som rör sig från västra sidan av Danmark upp mot Skagen och Göteborg och sen norrut. Sen har vi Baltströmmen, som också tar vägen upp emot Oslo och Bohuslän, säger Christer Larsson, utredare vid Hav och vattenmyndigheten.

Fem badkar med skräp per timme

Cirka 8 000 kubikmeter skräp når Bohuskusten varje år. Vilket är som om någon tömmer fem badkar med skräp varje timme, året om.

Vid den bohuslänska kusten ligger 1 200 skräpföremål per 100 meter. Det kan jämföras med medelvärdet för de andra kusterna i mätningen, där endast 542 skräpföremål per 100 meter finns.

Den värsta boven är engångsprodukter, de flesta i plast, som står för cirka 75 procent av allt skräp i vattnet, enligt en studie från Håll Sverige rent. Ändå är det en väldigt lite av det skräp som når land. 

– 85 procent av skräpet ser vi aldrig, det sjunker eller flyter under vattnet, säger Christer Larsson.

Plasten fungerar lite som en svamp, den suger åt sig farliga ämnen, och skadar fisk och fåglar, berättar Christer Larsson:

– Det är ett jätteproblem. plast i sig drar åt sig gifter. Och när plasten bryts ner till tillräckligt små partiklar så äts det av alltifrån plankton till fåglar. 

MILJÖSTATION FÖR ÅTERVINNING

FF Norden har sett behovet av att omhänderta kasserade nät och plaster av olika slag. Genom ett projekt i flera steg skall ett system utvecklas för omhändertagande av nät och plastavfall.

 

Uttjänta nät och trålar samlas in, återvinns, får ett nytt liv och miljön skonas.

Projektet har medfinansierats av Länstyrelsen i västra götalands län.

 

Projektet har delfinansierats av:

miljöstation

  • Miljösäckar för återvinning av nät, både nytt och använt.
  • Näten samlas in i Big bag, sorterade efter polymer: PE, PP, Nylon
  • Skickas vidare till Swerec för sortering och återvinning.